Matappar som stoppar branscher

Lisbeth Larsson, kommunikationschef på WWF, om uppvaknandet efter pandemin och digital aktivism.

Vill du lyssna på avsnittet i Digitala influencer-podden där Lisbeth Larsson gästar?

Lyssna på poddavsnittet här

Lisbeth Larsson, kommunikationschef på WWF berättar om WWFs arbete, hur människans intresse för naturen förändrats under pandemin, vilka skillnader det finns mellan generationer när det kommer till miljöfrågan, samt hur matappar kan sätta stopp för branscher. Hon tar oss även igenom vikten av digitalt engagemang och hur man bäst får en engagerad publik.

Uppvaknandet efter Pandemin

Världsnaturfonden (WWF) är världens naturorganisation och deras stora globala mål är att stoppa förlusten av livsmiljöer, stoppa artutrotningen och halvera våra ekologiska fotavtryck. I år fyller WWF Sverige 50 år och de arbetar på som aldrig förr. 2021 har utnämnts till supermiljöåret då många viktiga globala beslut ska tas kring klimatet och den biologiska mångfalden, och här är WWF drivande. Efter nästan två år i Corona-pandemin är det mycket som förändrats i världen, och likaså för WWF. Den ökande trenden att vistas ute i naturen har ökat intresset för miljöfrågan, vilket har lett till att allt fler människor engagerat sig i WWF:s arbete. Resultatet är att WWF enklare kunnat kommunicera sina budskap på ett relevant sätt genom att koppla djur och natur till pandemin så att människor förstår.

– Vi märker att svenskarnas intresse för klimatet och den biologiska mångfalden ökat. Vi mäter ju till exempel hur man bedömer hotet mot biologisk mångfald, jämfört med andra hot i samhället, och här ser vi att allt fler uppfattar förlusten av biologisk mångfald som ett reellt hot idag. Det har även uppkommit en stor skogsdebatt som möjligtvis beror på att människor har kommit ut i naturen och därav insett att den inte ser ut som man hade förväntat sig.

– Däremot ser vi en stor skillnad i intresset mellan generationer. De yngre ställer om ganska fort. För dem är det naturligt att anpassa sig, kanske för att de är unga och fortfarande håller på att utforma sina liv. De yngre tjejerna dominerar ju vego-ätandet, men vi ser även en stor trend bland unga killar. Tyvärr är det de äldre männen som inte är riktigt lika duktiga på att ställa om. Ju högre upp i åldrarna desto lägre grad av engagemang. Därför skulle jag gärna se fler starka manliga influencers som är lite äldre och som vågar ta ställning på sociala medier, så att de kan inspirera andra.

Matappar som sätter stopp för branscher

WWF jobbar även en hel del med att ta fram matguider för att minska de globala utsläppen av växthusgaser. Hela 25% av individens klimatavtryck i Sverige beror på svenskens matvanor. Därav är matfrågan central i diskussionen hur vi ska agera för att bli ett mer hållbart samhälle. De stora plantagen och skövlingen av regnskog utsätter den biologiska mångfalden för fara, Östersjön har en död sjöbotten som är lika stor som en och en halv av Danmarks landyta, och förlusten av djur och natur har stora konsekvenser för vårt ekosystem. Matproduktionen är alltså en av faktorerna som negativt påverkar vår planet. Detta har resulterat i att allt fler appar utvecklats som har i uppgift att mäta, registrera och informera om matkonsumptionens påverkan på miljön.

– Vi har flera matappar som köttguiden, fiskguiden och vegoguiden, och de är jättespännande för de är verktyg både för konsumenten och marknaden. Flera butiker och livsmedelskedjor baserar sitt urval på dessa guider! Om en produkt har grönt ljus är det fritt fram att handla, men om någonting får rött ljus blir det stora reaktioner och inköpen av de produkterna blåses av. Våra guider blir alltså en maktfaktor med mycket inflytande. Sen finns det även många andra funktioner, t.ex. appar med matkalkylatorer som hjälper konsumenten att se hur varorna de använder till middag specifikt påverkar miljön och den biologiska mångfalden.

Digitala Influencers och Slacktivism

Under det senaste året har WWF fått in mer än 75 nya influencers och artister som utan ersättning valt att sprida och stötta WWFs arbete på sina kanaler. Lisbeth förklarar att detta resulterat i en otrolig uppslutning av människor där många hört av sig och frågat vad de kan göra för att hjälpa till.

– Det är jätteroligt att se det stora engagemanget, och det betyder naturligtvis väldigt mycket för oss. Att människor är villiga att använda sina kanaler gratis, som annars kostar väldigt mycket pengar, är vi oändligt tacksamma för.

Men med jämna mellanrum dyker det upp kritik mot digitaliseringen av aktivismen, så kallad slacktivism. Slacktivism är en typ av aktivism som kräver ingen eller ytterst liten ansträngning och engagemang från aktivistens sida, till exempel som att reposta eller dela ett inlägg på sociala medier. Hur ser WWF på det? Lisbeth svarar.

– Jag är otroligt tacksam för alla människor som delar vårt innehåll. De gör en väsentlig insats för oss genom att vi får komma ut i deras kanaler och på så sätt få ökad spridning. Sen tror jag att människor idag vill göra mer. Vi får ofta frågan vad en kan bidra med och hur man kan engagera sig. Så jag ser inte detta som ett problem, utan som ett genuint engagemang. Och för att ta vara på det här har vi skapat en gamifierad plattform som heter ”Agera”. Så jag tycker inte alls att man ska förakta det digitala engagemanget, utan det är jätteviktigt! 

Hur engagerar man den digitala publiken?

I en digital värld där konsumenten konstant exponeras av budskap och kampanjer kan det svara svårt att nå ut till mottagaren och få den att engagera sig. Lisbeth förklarar hur WWF tänker kring hur man engagerar en publik.

– Det är en ganska svår och bred fråga eftersom vi jobbar med så många olika målgrupper. Så vilken kommunikationskanal man använder beror på vilka eller vem vi vänder oss till. Vi arbetar både med våra egna, våra partners, samt gemensamma kanaler. Och sen använder vi även sociala medier naturligtvis. Vi har över en halv miljon följare på Facebook och arbetar även med Instagram, TikTok, LinkedIn, Twitter och YouTube. Sen är vår hemsida väldigt välbesökt med, både skolklasser, företag och andra organisationer hämtar trovärdiga fakta där. Men sociala medier är viktigt och självklart har vi olika strategier för de olika kanalerna. Instagram använder vi för att inspirera, komma med positiva budskap och fina bilder. Twitter för att nå beslutsfattare och LinkedIn för att nå företag.

Lisbeth fortsätter förklara att man inte bara behöver tänka på vilka kanaler man använder, utan även hur man uttrycker sig.

– Det är viktigt att vara inspirerande i sin kommunikation annars blir det väldigt nedslående. Ofta när vi pratar om omställningen för en mer hållbar framtid fokuserar man på att man behöver avstå från en massa saker. Och då blir det ju inte så roligt… att endast tänka på allt det roliga man blir av med. I stället tycker jag man ska vända det till vad man får. Till exempel ett mycket bättre liv, massa goda nya recept mm.

Engagemang startar i hjärtat

– Men slutligen är det så att människor reagerar på olika saker. Vissa engageras av positiva budskap, att man blir glad och överraskad. Medan andra reagerar mer på triggers som gör en arg eller kanske lite rädd. Så för att väcka engagemang behöver man kunna arbeta med båda sidor för att tillgodose en så bred publik som möjligt. Så ett konkret tips är att väcka känslor. För hur mycket fakta vi än levererar så tilltalar det bara vårt intellekt och medvetenhet. Men engagemang, det startar i hjärtat och i magen.

Vill du veta mer?

Lämna dina uppgifter så hör vi av oss.

    Ta del av fler blogginlägg