ID-idé gör succé

ID-idé gör succé

Höjdpunkter från avsnittet:

1.39 Detta är Freja eID.

”I grunden är vi en identitetsplattform där vi säkerställer identitet och sedan bygger vi successivt tjänster kring den här identiteten.”

2.53 Detta är skillnaden mot BankID.

”Vi byggde inte Freja för att vara en direkt konkurrent på det sättet. Vi byggde det för att kunna göra mycket annat. En sådan sak är att vi inte villa begränsa lösningen till Sverige, så där valde vi att inte bli beroende av personnummerbegreppet. Det andra är att vi ser att ju mer vi digitaliserar samhället desto viktigare blir det att känna till fler saker om våra användare. Många tjänster idag kräver att du delar med dig av vissa uppgifter och det är ganska stökigt, i stället kan du när du legitimerar dig till en sajt med Freja välja att dela med dig av vissa uppgifter.”

4.56 Så uppstod idén.

”Det första var att vi märkte att marknaden gick mer och mer mot att köpa identitet som tjänst. Det andra var att vi fick olika signaler från marknad och myndigheter att det här monopolet som bildats var osunt, det kostade för mycket. Det väckte tanken. Sedan var det ett möte med ATG som satte sista pusselbiten.”

6.09 Så funkar digitala id-kort.

Det fungerar ungefär som e-legitimationen. Man öppnar appen och visar sin identitetshandling. Vill en butik sedan säkerställa den identiteten man har visat upp på mobilen så kan de scanna en QR-kod och skapa en transaktion mot oss och validera.

6.56 Så ser affärsmodellen ut.

”I huvudsak tjänar vi pengar på abonnemang. Och abonnemangen handlar om att vi säljer rätten att använda Freja månads- eller årsvis.”

7.20 Så ser en typisk kund ut.

”Det kan vara en kommun till exempel, en myndighet, ett revisionsbolag, en advokatfirma. I princip vilken bransch som helst men företrädesvis har det varit branscher som befunnit sig i någon form av stark digitalisering. Och under pandemin har det varit mycket offentlig sektor.”

8.10 Kan man logga in på banken med Freja?

”Man kan logga in på vissa banker, till exempel Resurs bank och snart Med mera bank – men det är fortfarande nischbankerna. Vi har förstås haft dialog med de större bankerna men man får inte glömma att de är ägare av Bank-ID.”

8.48 Har man samma säkerhetsnivå?

”Absolut. Granskningen som sker av oss av Myndigheten för digital förvaltning är ju samma som för BankID.”

9.39 Om att det snart går att legitimera sig med Freja i andra EU-länder.

”Vi valde att sluta det avtal med svenska staten som gör att de kan publicera oss som godkänd e-legitimation ute i Europa. Och det innebär i praktiken att de europeiska länderna har fram till 2022 att stödja Freja. Som svensk medborgare ska du sedan i princip kunna åka ner till Spanien, köpa ett hus och göra eventuella ärenden mot myndigheter digitalt och identifiera dig med din svenska e-legitimation.”

11.37 Så har Freja vunnit kundernas förtroende.

”Vi valde att vända oss till de här tongivande myndigheterna som Skatteverket, Pensionsverket, Bolagsverket och så vidare. Genom att vi finns på deras sajter skickas en signal att det här är en tjänst att lita på. Sen handlar det mycket om tjänster – man får inte 600 000 användare bara genom att tillåta inloggning till Skatteverket – utan det handlar om bredden av tjänster, som fysisk legitimation.”

13.43 Denna användarkategori har man fokuserat på.

”Under 2021 valde vi att fokusera på åldersgruppen 20–25 för att det är en erkänt svår grupp att komma i kontakt med, men samtidigt en grupp som bankerna inte varit särskilt duktiga på att nå. Men just nu fokuserar vi mycket på kommuner.”

14.54 Så ser strategin ut i andra länder.

”Du ska behärska språket och kulturen och ha kontakt med stora delar av befolkningen     och bygga förtroende – det är väldigt svårt att göra själv som svenskt bolag helt själv, utan det ska vi göra i partnerskap. Det finns ganska stora intressen ute i Europa att snabbt komma i gång med e-legitimationer, det kan vara från bankhåll, offentligheten, telekombolag… och det är ju där vi ska hitta partnerskapen.”

17.10 Dessa är Frejas konkurrenter.

”I de nordiska länderna finns det ofta en stor, stark spelare för att det finns en tradition av e-legitimationer. Flyttar man ner söder om Danmark är det plötsligt inte lika självklart, utan du kan hitta initiativ, ofta av staten, men relativt begränsade i användningsområde. Sen har ju Bank-ID både i Sverige och Norge sagt att man ska utomlands med sina respektive lösningar.”

18.33 Har Freja några nya tjänster på gång?

”Ja en tjänst vi tittar på är ”engage”. Det är inte en egen funktion men ett sätt att prata med våra användare och berätta om nya saker som kommer, nya tjänster och erbjudanden – ett sätt att skapa mer dialog med användare än vi haft tidigare. Sen är det klart att vi har tänkt tanken vad gäller att bygga stöd för betalplattformar.”

21.07 Så fångar Freja upp användarnas önskemål.

”Det gör vi i appen. Om man startar appen finns funktionen där, det är bara att trycka på den så startar den, och den används väldigt flitigt. Det är världens enklaste dialog, det är verkligen inte raffinerat gjort, men vi läser varenda kommentar.”

22.18 Johan Henrikssons Fem snabba favoriter.

24.12 Om det digitala utanförskapet.

”I Sverige har vi idag nästan en miljon människor som står utan någon form av e-legitimation. Och det är inte bara äldre, eller funktionshindrade, utan en väldigt blandad grupp. När det gäller de äldre har vi egentligen bara utbildningsinsatser, men sedan finns det de med funktionshinder – fysiska och psykiska. Där jobbar vi otorligt mycket med oliak intressegrupper för att förstå hur vi kan bygga en bättre app och bättre användarupplevelse. Vi har också jobbat med äldre i form av delad kontroll – att man ska kunna vara två i beslutsfattandet.”

27.29 Johan Henriksson rekommenderar en gäst till kommande poddar.

28.34 Så följer du Johan och Freja e-ID:s fortsatta världsomsegling.