Operation Locked Shields

Operation Locked Shields

Det som han inte vet om internet är inte värt att veta. Patrik Fältström är Sveriges mesta internetpionjär – säkerhetsansvarig för en del av den svenska internetinfrastrukturen och rådgivare åt såväl regeringar som fredsbevarande institutioner. Han är också Sveriges lagledare i Natoövningen Locked Shields, där deltagarna försvarar ett land mot ett massivt cyberangrepp. I det här avsnittet av Digitala influencerpodden förklarar Patrik hur en Natoövning i cybersäkerhet går till, hur Sverige står sig i internationell jämförelse och varför vi aldrig ska acceptera ens att restauranghemsidan ligger nere. Dessutom tar han oss med till det glada 90-talet, då han var med och byggde Sveriges internet.

Höjdpunkter från avsnittet:

1.58 Så skulle Patrik beskriva sin bakgrund.

”Jag var inte ensam om att bygga internet i Sverige, vi var kanske 50 personer på olika ställen – men det var ju vi 50, och inte fler, som tyckte att internet var det vi skulle använda. Sedan efter det så började jag uttala mig mycket, och sedan började jag just med robusthet och säkerhet.”

2.55 Detta är Netnod.

”Vi tillhandahåller grossisttjänster till alla som bedriver någon typ av internetverksamhet i Sverige… alla internetoperatörer är kunder till oss, de flesta företagen som behöver DNS-tid eller trafiktjänster köper någonting av oss.”

3.36 Detta är Locked Shields.

”Det är en övning som Natos excellence-center vad gäller cybersäkerhet i Tallin håller. Övningen har hållits varje år sedan 2010 och det är Försvarsmakten som har Sveriges uppdrag att ha kopplingen till det här centret.”

3.59 Så går övningen till.

”Den består av 24 olika lag, alla är blåa – det vill säga att de ska försvara ett land – och de har lika uppsättningar av datorer och tjänster som ska stå emot ett angrepp från en annan statsaktör, och så får man öva på det.”

5.19 Så kan lagen sättas samman.

”Det är två olika sätt som de här lagen kan tas fram på: Antingen är det ett land som har ett lag, eller så har ett land ett lag tillsammans med ett annat land. Just i år har Sverige ett lag tillsammans med Island, så det ger också en möjlighet till samarbete vad gäller cyberförsvar mellan Sverige och Island.”

6.30 Därför bjuds även delar av privata näringslivet in till övningen av svenska Försvarsmakten.

”Ur Försvarsmaktens perspektiv är det väldigt viktigt att förmågan är hög i alla delar i samhället, även den privata sidan.”

7.41 Därför får allmänheten aldrig ta del av resultatet av övningen.

”Det beror på att den här övningen är så realistisk. Så hur attackerna går till eller hur man försvarar sig eller vilka moment som ingår för dem som försvarar sig – det är någonting man vill hålla för sig själv.”

8.32 Så tänker man när man sätter ihop ett lag.

”Ur Försvarsmaktens perspektiv är det viktigaste när man bjuder in att de övande blir övade och får en bättre förmåga – det är inte resultatet i övningen, utan just förmågehöjningen.”

9.01 Är Sverige bra på cybersäkerhet?

”Vi har extremt duktiga individer som är bra på saker och ting och vi har extremt duktiga organisationer, men vi jobbar inte tillräckligt bra ihop – vi är inte tillräckligt koordinerade i vilka funktioner som är viktiga i samhället…Hela vår lagstiftning bygger på att var och en ska avgöra själv om man driver samhällsviktig verksamhet.”

10.30 Skiljer det mycket på offentligt och privat?

”Nej, det är väl snarare att det inte matchar mellan offentlig och privat sektor, det skulle behövas lite mer olja i maskineriet där.”

11.46 Så ligger Sverige till internationellt när det kommer till cybersäkerhet.

”Vi ligger långt fram i digitalisering, men säkerheten har inte kommit i kapp, så på så vis ligger vi dåligt till i viss ranking. Men på andra sätt ligger vi väldigt långt fram, till exempel att vi använder olika typer av elektroniska id som Bank-Id och Freja, för väldigt många tjänster, vilket gör att vi har väldigt hög säkerhet.”

15.10 Så tycker Patrik Fältström att reglering av cybersäkerhet bör se ut för att inte bli en bromskloss.

”Det faktum att digitaliseringen går snabbare och snabbare borde vara ett argument för att lagstiftningen ska ta ett steg tillbaka. Om du har valt att vara i finanssektorn, eller i sektorn elektronisk kommunikation, då är det faktiskt upp till dig att hänga med. Lagstiftaren ska inte vara preskriptiv och försöka tala om för dig hur du ska göra.”

17.44 Så skiljer sig statskontrollerade attacker sig mot ”vanlig” kriminalitet.

”Om det är en statsaktör så har attacken ett högre mål. Det räcker inte att bara ta ner den här tjänsten, utan vad man är ute efter är att bryta ner något annat som den här tjänsten påverkar. Så skyddar man en viss tjänst, kommer motståndaren attackera på ett annat sätt för att till slut kunna bryta ner.”

Så bör det privata näringslivet se på cybersäkerhet.

”Jag förstår inte varför vi ska acceptera att tjänster online är nere över huvudtaget. Och då spelar det ingen roll om det är strömavbrott, naturkatastrof, hög belastning eller en motståndare som försöker påverka, det är samma typ av försvarsmekanism eller design oavsett vilken typ attack som sker.”

21.42 Går digitaliseringen fort i Sverige?

”Det har gått vansinnigt snabbt på så sätt att vi har blivit beroende av digitala tjänster eller sådana tjänster som bygger på internetarkitekturen…vi hänger ju inte med på hur man bygger tjänster och väl fungerande system som aldrig går ner.”

23.08 Patrik Fältströms Fem snabba favoriter.

26.31 Detta menar folk när de säger att Patrik Fältström byggde det svenska internet.

”Vi var några stycken som byggde Sunet när vi arbetade på KTH och en del andra universitet i Sverige, och sedan 1991 var vi några stycken som hjälptes åt att skapa den första kommersiella internetoperatören Swipnet, som sedan blev inkorporerad med Tele2, för att Televerket inte heller ville köra internet.”

27.55 Om valet 1994, då Skatteverket hörde av sig till Patrik och ville ha hjälp att distribuera valresultaten till svenska medier.

”Då fick jag och några stycken frågan vid kaffemaskinen: ’om ni skulle distribuera valresultaten, hur skulle ni göra då?’ och då sa jag: ’jag skulle skicka resultaten via elektronisk post.’ ’Men tidningarna har ju inte elektronisk post?” Och då sa vi: ’men då får de väl skaffa det?’ Och då sa Skatteverket ja, och resten är historia.”

29.23 Detta hade förvånat Patrik på 90-talet, om han hade fått göra en tidsresa till 2023.

”Det som fortfarande förvånar mig är att vi som jobbar med internet har misslyckats med att få folk att förstå att det här med standarder är viktigt och utbytbara funktioner. Idag, om man vill använda Facebook-tjänsten kan du bara få det från företaget Meta, och vill du använda Twitter kan du bara få det från företaget Twitter. Däremot, om du vill använda elektronisk post så kan du få det från vilken leverantör som helst och kan fortfarande kommunicera med vem som helst.”

30.54 Där är vi om 10 år.

”Jag tror att måste kämpa bättre för att få internet och kommunikation att fungera bättre mellan vänliga länder, stater och kulturer. Det jag och många andra har kämpat för – att vi ska ha ett internet som sträcker sig över hela jorden – jag tror att vi ska glömma det.”

32.02 Så följer du Patrik Fältström och hans fortsatta framfart.